9 känslor – luras du av dina känlsor?

En av forskningens sex framgångsfaktorer är känslorna. En del av oss går omkring och känner hela dagars och agerar på just det som du för stunden känner. Andra har stängt av känslorna för länge sen och bara längtar efter att våga börja känna igen. Sen har vi en hög med personer som är där mellan. Vem och var du är vet inte jag, men jag vet att detta inlägg tar ca 8 minuter att läsa och efter det bör du veta lite mer vad känslor är och ur formar de oss. 

Jag tänker inte denna gång gån in på hur forskningen har mätt olika känslor och hur du kan använda detta till din fördel. Jag vill istället idag titta på känslornas namn och hur du vet hur just den känslan ska kännas. Många är ovana att tolka sina känslor. Att identifiera våra känslor är kanske inget vi direkt tränar i. Oftast möter jag bara två lägen: ”Det är bra”, eller ”Det är inte bra.” Jag möter också ord som “irriterad”, “arg” och “förbannad” Många är vältränade på att låta ett av dessa ord få utrycka hela paletten av känslor som uppstår, oavsett situation. Andra har stort ordförråd, kan sätta ord på det de känner för att bli bemötta på ett bra sätt av andra.

De flesta känslor har ett namn, men hur vet du hur en känsla ska kännas? Du lär dig om dina känslor som barn genom dina föräldrar, vänner och av andra vuxna. Bara en parantes. Den kunskapen har hjälpt mig som “bonusförälder” att förstå vikten av att låta barn umgås med andra vuxna, utöver föräldrarna, släktingar och lärare.  Hurusom.

Du lär dig känna igen känslorna och du lär dig hur du ska uttryka dem för att bli bemötta på ett bra sätt. Alla gör inte det. Du kanske lärt dig att hålla tillbaka känslor och vänta på lämpligt tillfälle att uttrycka dig. Konsekvensen kan bli att känslorna finns i dig, även om du inte alltid har kontakt med dem. Eller är du en som fått lov att häva ur dig känslor och därmed fått konsekvenser som att andra kanske inte tar dig på fullaste allvar när det väl gäller.

KÄNSLOR ÄR VÄGVISARE 

Forskning visar att känslor är en framgångsfaktor. Känslor kan beskriva vår inre värld och har betydelse för vårt välbefinnande. Det enda fluffiga sett är att ju mindre du kan uttrycka och beskriva känslor för dig själv och för andra du litar på, desto mindre kommer de kontrollera dig och desto bättre mår du. Det flummiga är när du inte har kunskap eller kontroll på detta. Håller du tillbaka känslor och inte uttrycker behovet eller låter bli att kännas vid dem har de en förmåga att visa sig på andra sätt. Nonchalera dina känslor och du gör det på egen och andras risk.

Känslor tjänar ett syfte och har varit en vägvisare i urminnes tider. Känslor är inte värderade som bra eller dåliga, det är känslor som vibrerar. Dessa frekvenser är laddade med positiv energi eller negativ energi. Inget är bättre eller sämre. Ta nu ett bilbatteri, ett bilbatteri behöver både negativ energi och positiv energi för att skapa en spänning, den spänningen skapar en rörelse. När ditt ego känner något kommer det bli en spänning, en spänning som skapar en handling. Om du låter ditt ego fatta beslut utifrån känslorna blir du väldigt impulsstyrd utifrån det du är tränad i. Och har du dessutom din attityd inställd på en frekvens som förstärker känslan kommer du agera på det sätt som du bestämd dig för. Hänger du med?

Bakom varje känsla finns ett handlingmönster som varit och är till viss del betydelsefull. Att vara människa innebär att du känner saker. När känslorna får namn blir de en slags verktygslåda som kan hjälpa oss att bättre förstå både oss själva och andra. Låt oss nu titta bakom känslorna.

Bakom känslorna:

Psykologin säger att det finns nio grundaffekter som är med dig från födseln. En affekt är en biologisk process i hjärnan som kan liknas vid en instinkt. Olika affekter triggas av olika händelser. En känsla får du när du blivit medvetna om att du är påverkade av en affekt. Känslor har personliga drag och skiftar i hur de upplevs. En annan affekt är en rörelse som kallas emotion. Det är det kombinerade resultatet av en affekt och en känsla. Det är mer en tankeprocess där dina reflektioner och minnen fortsätter trigga affekten. Detta kan du träna, alltså att inte agerar i affekt alltså styra och kontrollera dina emotioner är fullt möjligt.

Har du samma känslor över en längre tid brukar det kallas för att ha en sinnesstämning, eller känslostämning.  Sinnestämningar består av tankar, beteenden och känslor som uppträder tillsammans och kan ligga kvar i dagar, veckor eller betydligt längre. Är du kvar länge i en sinnestämning kan du utveckla ett ältande. Du lämnar alltså inte något som redan har passerat.

Din personlighet präglar, vågar du träna  

Jag skrev innan att allas känsloliv har nio grundeffekter. Men precis som med livet så har även forskning inte alltid sanningen. Det finns forskare som menar att det finns sju och det finns de som säger att det finns tio. För mig är det egentligen oviktigt, det vikta är vad jag ska göra med den kunskapen.  För mig är det tydligt. Vi människor är mer komplexa än vi förstår. Mönster som bildas utreder uppväxten går att förstå mönster och i min värld går det att möblera om och måla om. För andra är det enklar än så, de menar att dessa unika mönster är som de är och det är då vi kan börja prata om att människor är si, människor är så. Du har säkert läst böcker som talar om personligheter som om att de trär på dig en kondom i vem du är. Och då är alla på det eller det sättet. För mig är alla allt och ingenting. Men vi alla utgår från en vibration. Den vibrationen, strängen, tonen är svår att ändra. Däremot går känslor och beteenden att utveckla och förbättra och ändå vara ärlig och äkta.

Så vad ska du lära dig om dina känslor

Hur eller hur så har barndomen stor betydelse för hur du senare i livet uttrycker dina känslor. Kan föräldrarna uttrycka sina känslor på ett nyanserat och konstruktivt sätt, så brukar barnen också bli duktiga på det. Fast vi ska inte lägga all beröm på föräldrarna. För det handlar om mer än dem. Bonusföräldrar. Vänner, vänners föräldrar och andra vuxna har stor betydelse. Som barn har du förmågan att snabbt se och jämföra beteenden. Något många fortsätter göra fast med en värdering i som gör att du kan bli dömande. Vi ska självklart jämföra utifrån att försåt vad du vill ha i ditt liv eller inte. Men att säga att du väljer bort något för att det är mindre värt eller mer värt gör dig inte bättre, det gör dig dömande. Vad jag vill ha sagt är att du kan till och med förstå om föräldrarna inte är bra som förebilder och välja ut någon annan att härma. Det är fullt normalt och helt okej.

Det är på detta sätt som du egentligen lär dig om hela det sociala nätverk du befinner dig i som barn. Du tränas i vilka känslor som är ok, hur du visar dem eller inte, och vilka känslor som inte är socialt acceptabla. När du i vuxen ålder märker att det inte känns helt, rätt eller komplett finns det något som kan korrigeras, utvecklas, förstärkas eller avvecklas.

Vad du inte lär dig om känslor 

Ett vanligt sätt är att dölja dina känslor genom att kalla dem något annat. Det kan handla om att du inte lärt dig sätt ord på känslor eller att du anpassat dit till nätverk och kultur runt omkring dig. I många samtal jag har hör jag att du kan vara besviken på någon, men egentligen där bakom orden ligger en sorg. En sorg som kan grunda sig i något helt annat än besvikelsen du upplever här och nu. Andra kan säga att de är så arga när de egentligen är rädda.

KOM IHÅG! Ingen av oss visar ilska medvetet i tron om att du visar rädsla. Beteenden fattar beslut i omedvetenhet. Det handlar om ett försvar. Ingenvisar medvetet ilska i tron att du är rädd. Det handlar om okunskap i vad du egentligen känner och beror på att du inte lärt dig eller tränats i att visa dina känslor. Kan du påminna dig om att du kan bli arg på samma saker som någon nära vuxen i ditt liv. Att du reagerar på samma sätt som någon av dina föräldrar i vissa situationer?

Viktigt är att jobba med kunskapen kring känslor just utifrån att det kan bli svårt att vara ärlig mot dig själv och det kan vara utmaning i kommunikationen med andra. Att kalla känslor vid fel namn gör att du blandar ihop dina egna tankar om vad som känns. Du gör dig själv förvirrad. Om du vuxit upp med människor som haft utmaningar i att trösta dig när du varit ledsen kan känslor som ledsamhet som vuxen få dig att känna skam. Kanske har någon ansett att pojkar inte får vara ledsna och uttryckt det genom att släta över känslan och sagt åt dig att bita ihop eller var glad. Det kan få dig i vuxet tillstånd datt känna obehag inför känslan ledsen och du kamoflerar den med något annat när den känslan dyker upp. Du kan också ha svårt att veta hur du ska ta emot stöd eller omtänksamhet. I mitt eget fall så anklagar jag mig gärna själv, försökte finna tröst i annat under min uppväxt och nu i vuxet tillstånd drar jag mig faktist undan när jag är ledsen. Det kan göra mina närmaste och käraste ledsna eller faktist irriterade, de vill ju hjälpa mig, men då tillåter inte jag det för ledsen är fyllt med skam från min sida.
Men tro mig kära du, jag övar för fullt för att våga vara ledsen. Min man är en klippa på att öva med *ler varmt* Var får du öva dina känslor som du har utmaningar med att känna och agera på på riktigt, äkta?

ALLA KÄNSLOR BETYDER NÅGOT FÖR DINA BESLUT 

 

Nyfikenhet får dig att prova och undersöka. Nyfikenhet är grunden för all lek och leken bidrar till känsla av mening och sammanhang. Det är underskattat att leka idag. Men kom ihåg om vi inte leker blir det inte mycket som känns som mening i slutändan.

Det är naturligt att vi vill maximera positiva/lätta känslorna och försöka minimera de tunga/negativa. Och det är bra att det är naturligt i oss utifrån att hjärnan vill ha mycket resultat och den bryr sig egentligen inte om vad det är mycket av. Bara det är mycket resultat. Så hade vi inte haft det naturligt i oss att vilja vara lätta och positiva hade mänskligheten varit otroligt tung.

De billigas instinkterna är processer som vi inte kan styra. Är det där så är det där utifrån att hjärnan gör allt för att du ska överleva. Och om det är överlevnadseffekter så kan vi inte klassa det som lätt eller tungt. Det är bara överlevnadsvärde. Och jo, du och jag behöver våra stämningar. Det är ett budskap om åt vilket håll du behöver röra dig åt och är på så sätt din biologiska kompass.

Nio känslor – utan värdering i turordningen

1. Glädje, känn kärlek

Att känna glädje är en känsla som får dig att vilja vara kvar i situationer som är bra för dig och fortsätta med det du håller på med. Glädjen ökar det behagliga som sker när du är där du är eller gör det du gör. Du blir lustfyllda. Glädje för oss samman och skapar tillgivenhet. Den känslan kan växa och stegras till extas. Glädje vill få dig att närma dig något eller någon. Glädje stärker banden mellan vänner och medmänniskor och leder till utforskande, nyfikenhet och engagemang. Den kan få dig att göra det du aldrig trodde var möjligen. Denna känsla vibrerar högre än modig.

2. Nyfikenhet, känn intresse

Nyfikenhet får dig att närma dig något du uppfattar som spännande eller meningsfullt. Nyfikenhet attraherar något hos dig som kan ge viktig information eller som kan vara utvecklande för dig. Det är din nyfikenheten får dig att testa och undersöka och är som jag skrev tidigare, grunden för all lek. Nyfikenhet bidrar till en känsla av mening och sammanhang. Den får dig också att göra det du inte trodde var möjligt och den vibrerar högre än modig. Du känner dig alltså lätt.

3. Överraskad, känn förvåning

Förvåning är en känsla som får dig att stanna upp. En känsla som får dig att ompröva ditt sätt att se på livet så att du kan ta in ny information för att förstå. När du blir övveraskad stannar du upp för att få överblick. När du landar in i känslan av förvåning kan du, beroende på erfarenhet närmar dig det som aktiverade känslan eller så drar du dig tillbaka.

MODIG – en känsla av modighet kommer när du lämnar en känsla för att gå in i en annan. Modig kan du känna dig när du gör något du från början inte anade att du kunde göra, ville göra eller vågade göra på grund av tidigare valda perspektiv. MOD infinner sig efter du utmanat dig och du ser att du grejade det du utmanande dig själv i. 

4. Sorg, att känna sig ledsen

Att stanna i sorg och gråta ut är en avslappning för kroppen. Många av oss har burit sorg länge. Det kan vara olika typer av sorg, men har vanligen med förlust att göra och skapar tid för nödvändig eftertanke. Att stanna kvar i känslan av sorg och gråta ut är avslappnande för kroppen, men var vaken på hur du vill gå vidare. Sorg kan leda till nedstämdhet. Du kanske drar dig undan, blir passiv, gråter, grubblar. Ältar och försöker hitta svar på frågor som varför? Dessa svar är ofta svåra att hitta i sorgen. Att släppa taget kring frågor innebär inte att du glömmer. Att säga förlåt, tack och släppa taget innebär inte att du glömmer att det har hänt. Det innebär att du accepterar att det har hänt. Är du med på skillnaden?

Sorg kan också hålla samman en grupp och till och med ett helt land. Vi har många exempel på när vi går samman i sorg. Känslan får oss att vilja hålla fast vid det som är värdefullt. Senaste gemensamma sorgen jag tänker på nu när jag skriver är när Lill-Babs vandrade vidare. Jag tänker även på Engla som dog i terrorattacken i Stockholm. Sorgen ställer verkligen frågor om meningsfullhet på sin spets.

5. Arg, känna ilska

Ilska. En känsla många är rädda för att agera i eller möta. Många av oss har kanske inget behov av ilska utifrån att ilskan ska skydda oss genom att den får dig att försvara dig mot hot. Kanske upplever vi inte att hotet finns och då finns det heller inget att skydda sig mot. Att sätta gränser och ha kraft till förändring kan innebära att du bli arg om du inte blir hörd, sedd eller lyssnad på. Då kan ilska hjälpa dig att uttrycka dig.  Ilska, raseri, irritation och alla namn som ilska kan ha är inget att vara rädd för att möta. Vare sig om du behöver möta din egen ilska eller andras. Självklart kan du behöva träna på att hantera din ilska om den är ett hinder för dig i din vardag. Ilska vibrerar på låg nivå.

6. Rädsla, känn oro

Rädsla är en inprogrammering som är till för att vi ska överleva och undvika faror. Rädsla får dig att agera för att överleva. Någonstans är det gott för mänsligliehtet att vara lite rädd, varje dag. Den håller dig på tå. Fruktan för faror får dig att fly. Rädslan i Sverige handlar ofta om att du inte kan vara kvar i en relation, du vet inte hur du ska kunna försörja dig, rädsla finns för att inte hitta jobb. Att vara påslagen på jakt i stor utsträckning kan skapa stress. Ibland kan rädslan även få dig att bli passiv. Du ger upp och söker skydd istället för att fäktas eller hitta konstruktiva lösningar. Rädsla får dig att undvika fara och hjälper dig överleva när du står inför hot eller krafter som är större än oss själva.

Idag är det vanligt att rädslan gör dig passiv. Överflöd av information kan få dig att känna oro för problem som i själva verket inte alls hotar dig på något personligt vis. Men hjärnan har en tendens att “hitta på” problem när vi i detta land egentligen inte har så mycket att vara rädd för.

Bli av med din oro – här är tre tips från Må Bra

7. Skam, känn skuld

Ingen av oss gillar att känna skam. Det ger en otroligt stor känsla av obehag och denna känsla fungerar verkligen som en social kontroll. Den används i många maktsammanhang för att hålla människor i kontroll. Den hindrar oss nämligen att bryta mot sociala regler eller gå över andras gränser. Denna känsla är en känsla som sitter i länge. Och känslan blir hemsk och sitter i hela kroppen när problemet är obefogat. Det kan handla om att du skäms över din kropp och tro att du inte duger. Det kan handla om när du jämför dig med andra på ett orimligt sätt. Det finns många exempel på situationer när du kan känna befogad skam och det finns många situationer när du känner känslan, obefogat.

8. Äckel, känna avsmak

Kan du komma på när du känner avsmak. Jag tänker direkt på avföring eller sur mjölk. Du vet de där dofterna som knappt hinner landa in i näsan förrän du skjutit ifrån den instinktivt. Lukten är hemsk och den känslan sitter i magen. Det är en känsla som är viktig för att vi inte ska äta eller dricka något som kan vara skadligt för oss. Nu när jag skriver funderar jag på hur många av er där ute som kan äta surströmming? Vem kom på att prova det? *ler*

9. Avsky, känna förakt

Skillnaden mellan äckel och avsky sitter för mig i bröstet. Skriv ner när du kan avsky och när du känt äckel och avsmak och känn skillnaden. Denna känsla får oss av undvika något. Så lyssna på den. Använd den. Det är ditt undermedvetna som uppfattar något som är skadligt. Känn den och agera på den.

Våga träna dig i dina känslor och var vaken på om det är en känsla som kickar in för det är något du känner igen utifrån magkänslan eller om det är en sanning i den känsla som kommer upp. Avfärda aldrig en känsla, känn den och våga träna på timing utifrån när du ska agera på den. Känslor är till för en orsak, men ibland är hjärnan inte rigitt med vad mage och hjärta säger. Därför är det otroligt viktig att träna på känslor. Dina känslor är alltid dina och de kan aldrig tas ifrån dig. Bli bara mer medveten om dem och lär känna dem lite bättre. Det går inte att träna på känslorna, men det går att träna på tankarna som väcker känslor.

Kram och karma

Rebecka

 

Inspiration till detta inlägg är hämtat från självhjälpsböcker och forskning kring känslor samt egna erfarenheter. 

Rebecka

Är på jorden för att låta dig växa utifrån den du är och det du vill göra. Är här för att lära, läka, leka o träna kärlek och medvetenhet. Älskar livet, inifrån och ut. Jag är grym på att träna dig i de resultat du vill se mer av.

2 kommentarer till “9 känslor – luras du av dina känlsor?”

    1. Hej Inga,

      Filosofi, jo det är en stor del av livet. Tack för din feedback.
      Fortsätt tänk och fortsätt känn och utveckla din medvetenhet. <3

      Gör en fin helg!
      Varm kram
      Rebecka

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.