Högpresterande

Att vara högpresterande handlar aldrig om att leva i en prestationshets. Det handlar aldrig om att nå drömmen på bekostnad av harmoni. Det handlar inte om stress. Det handla inte om att jobba mycket, länge eller konstant vara påkopplad i prestation och bara nå resultat. Det handlar inte om att härska eller manipulera. Det handlar enkom att vara medveten om sin egen medvetenhet kring sina egna beslut. 

Det jag beskriver ovan, kallar jag i min värld arbetsnarkomaner eller resultatjägare. Det kan vara människor som kanske tror att det är hög status och ett bevis på att de får mycket gjort, är snygga och är behövda. Jag skulle kunna tala om stressen, som har ökat med över 70% i näringslivet de senaste åren, stress som skapar en hög grundspänning, vilket ingen elitidrottare söker efter. Vi vet idag att företags piska och morot, förväntningar från samhället och andra viktiga faktorer som påverkar människans vardag skapar sjukskrivningar.  Jakten på bekräftelser och beröm utifrån är inget hållbart sätt om du vill nå din framgång i harmoni. Ur ett företagsperspektiv talar vi om pengar att spara. Ur ett människoperspektiv är det ett personligt trauma vi kan undvika. Mental träning är avgörande ju mer vi förväntas prestera och leverera. 

Steg ett i medvetenhet

Du kanske inser att du planerar din tid lite orealistiskt och inte har så mycket kontraster i ditt liv. Allt är som det alltid har varit. Det kan landa i tristess, det kan landa i att du inser att du är en arbetsnarkoman. Din tid och dina prestationer är inte i harmoni med dig själv. Att vara högpresterande handlar om att konstant vilja göra sig själv bättre och utveckla sin medvetenhet. Jag heter Rebecka och jag är i grund och botten elitidrottscoach som är utbildad inom idrottsrörelsen. Mina erfarenheter ligger hos elitidrottare, räddningstjänst, företagsledare och människor som konstant behöver vara på topp i sina prestationer.

Stressens två modeller

Stressforskningens har två grundläggande modeller “krav-kontroll-stöd” och “ansträngning-belöning” Sveriges första professor i stressmedicin, Lennart Levi beskriver att de två modellerna påverkar oss på olika sätt. I den första modellen kan det vara så att arbetsgivaren kräver ett orimligt resultat per dag. Lägger sig i hur du gör och du får ingen belöning för en bra insats. Allt detta kan leda till ett stort stresspåslag i hjärnan.

Den andra modellen kan handla om att personen ifråga anstränger sig så mycket det bara går, men belöningen uteblir. Förväntan på att du ska prestera ökar, dina förslag kan allt för ofta förbises och det kan också skapa stress.

Lite stress hör livet till. Vi måste ha stresspåslag för att något ska hända. Ingen stress och vi är döda. För mycket stress och vi kan gå in i väggen och stängas av. Låt mig än en gång ta min motor som en metafor. En motor som ständigt körs på högvarv eller står helt still skapar olika varvtal. Konsten är att ha rätt varvtal för varje livssituation och varje prestation. När du väljer att träna mental träning hos mig tränar vi mycket på att du ska hitta ditt varvtal.

Likheter och skillnader mellan högpresterande och arbetsnarkomaner

Alla vill på något sätt och av någon orsak göra bra i från oss i prestation, oavsett vad vi presterar eller gör. Att vara medveten om när du har en mental stress som gör dig bättre eller sämre handlar om att ha koll på när du har en mental stress som på verkar din oro eller skapar en tristess. Det är signaler på att du behöver en förändring för att tankarna ska hjälpa dig att hålla fokus och du själv gör den korrigering du behöver göra för att prestera ditt bästa.

Alla vill vi väl göra bra ifrån oss i våra arbeten. Och vägen till att göra ett bra jobb är ofta synonym med att arbeta mycket och  länge. Jag tror dock att det kommer förändras nu med en ny generation, men det kommer vara och finnas en längtan efter att kunna vara i mer balans och harmoni med sitt eget görande och vem du själv är. Men var är skillnaden i att kunna prestera och kunna leverera hållbart utifrån att alla är olika och en del tippar över till att vara arbetsnarkoman?

Några av de jag möter inser när de kraschat att de fokuserade på något i obalans till något annat. När du tränar mental medvetenhet med mig kommer du lära känna dig själv genom de sex framgångsfaktorerna, du kommer lära känna dig själv genom återhämtningen och du kommer lära känna dig själv genom tid. Vi kommer alltså att träna på din självbild, inte bilden någon annan har utan den du har om dig själv. Du får träna på engagemang och attityd. Vi tränar på målbild, inte att blanda ihop med mål och vi kommer titta på känslor som rörelse och reflektion i form av att förbättra din egen process. En arbetsnarkoman eller omedveten person tittar sällan eller har sällan en helhetsbild av dessa bitar. Kan lätt hamna i ältande och använder känslor för att förstå snarare än att få till rörelsen.

En arbetsnarkoman frestas ofta med att lägga ner mycket tid på arbetet, i tron att önskat resultat uppstår. också resultaten. Men så är inte alltid fallet. Jag lärde mig mycket när jag förföljde Lars Frölander inför hans OS i London 2012. En smart högpresterande person som ger 100% när det gäller inte hela tiden utan precis där det behövs och när det behövs. Kolla in honom mer om du vill öka medvetenheten i ett högpresterande format.

Vill alltid ha något att göra

Är det viktigt att alltid ha något att göra? Kan du komma på dig själv att du hittar på uppgifter för att det annars upplevs som bortkastad tid? Din hjärna är konstant på väg och tankarna blir sällan tysta. Kan du känna att det är svårt att prioritera det viktiga och allt ska göras  perfekt? Och eftersom du har så många saker att göra, blir det en utmaning i att prioritera? Allt ska göras till 100% annars duger inte resultatet.

Det är signaler om att du är arbetsnarkoman och inte i ditt eget flow för att vara och göra utifrån den du är och dit du är påväg utifrån ditt högre syfte.

En högpresterande person väljer sina prestationer med omsorg. När du landar in i att du vet vem du är och hur din målbild ser ut väljer en en högpresterande person bort det som de själva uppfattar som mindre viktigt och fördelar sina procent på det som verkligen kan ge resultat och göra skillnad. Och det känns bra! En högpresterande person använder känslor på samma sätt som ett bilbatteri använder energi. De ska skapa en rörelse.

En högpresterande person vet vilket attityd de levererar och lever i och de vet hur attityden får dem att hålla fokus och kurs på målbilden. Det finns sällan prestige utan det finns ett naturligt flow. En högpresterande är inte i hjärnan, den är inte i magen. Den är alltid i sitt hjärta och känner hur besluten de fattar och handlingarna de gör tar dem dit de ska. Tillit och trygghet är naturligt för en högpresterande. Ibland misslyckas en högpresterande med att få önskade resultat. Det gör inget, de vet att det är en process. Så istället för att slå på sig själv väljer en högpresterande att se vad den själv gjorde för att det blev som det blev och vad den kan korrigera till nästa gång.

Och när du tränat din högprestarnde sida tar du tacksamt emot tillfälliga stunder av sysslolöshet för att bara vara i nuet för att välkomna framtiden. Det handlar om att våga ge dig själv tid att ta det lugnt och ladda batterierna för nästa gång du ska prestera för att bli bättre.

Hur beroende är du av andras åsikter 

Kan det vara så att du gillar att få beröm från andra, det är inget rätt eller fel i det. Att vara beroende att få beröm av att andra tycker du gör ett bra jobb kan däremot bli ett driv som gör att du missar processen hur och vad din egen roll spelar för roll i sammanhanget.

Har du en högpresterande inställning har du lätt för att ge dig själv feedback i din prestation och kan reflektera ärligt i hur du ska och kan förbättra dig till nästa gång. Högpresterande har en lurig förmåga att ta reda på vad andra tycker om deras jobb och på det sättet ser de hur de kan utveckla sig ännu mer.

Söker du efter det perfekta? 

Eller har kan du se att allt är perfekt som det är? Är du arbetsnarkoman har du ofta ett mindset i att du inte vet vad tillräckligt är. Du har sällan tillräckligt med tid, resurser eller tillit. Det finns alltid en ursäkt att det inte är perfekt. En högpresterande fokuserar på att få det perfekt före att prioritera det som är viktigt, allt är nämligen viktigast för en arbetsnarkoman.

När vi tränar och går mot att vara högpresterande får du mer och mer klart för dig var den största arbetsinsatsen ska läggas. Resten görs tillräckligt bra eller inte alls. Du har tillit till processen.

Påverka dig själv eller påverkas du av andra? 

Detta är ett av de enkla tecknen att kolla om du har en liten arbetsnarkoman i dig eller inte. En arbetsnarkoman är nämligen expert på att reagerar på störningsmoment. Mailkorgen är med över allt och du svarar alltid snabbt som fasiken på sms eller telefonen. Instagram, Facebook, Linkedin och Snapchat är forum du har stenkoll på varje dag eller till och med varje timme. Vad din arbetsnarkoman gör är att den låter andra bestämma över din arbetstid och så försöker du jobba ikapp så gott det går senare.

När du tränar på att vara högpresterande i dina handlingar planerar du din dag och håller dig till planen. Många som börjar träna får börja med att ha tre saker på sin lista och sen se till att de tre sakerna ska bli gjorda. Det gör att du får träna på mycket, men en ska är att göra det viktigaste först och när det är klart kan du fylla på med oplanerade saker. Men bara då. Denna bit är jättetuff för många att förändra. En del har listor utöver det vanliga för att kunna klappa sig själv på axeln. Men jag har alltid tre-måste-saker och tre-not-to-do-saker varje dag. Det hjälper mig att hålla ett enormt fokus på det som är min målbild och mina mål.

Sätter du värde på andra eller sätter du dig över andra? 

Som arbetsnarkoman tar du gärna motvilligt eller med glädje över andras jobb om så krävs. Du tar ansvar tänker du och då behöver de andra hjälp. Detta kan variera beroende på om du bär en offerkofta eller ett obalanserat ego, men det händer att du gör andras vilja till din egen eller låter andras vilja bli din. Din drivkraft är ju att vara behövda, så varför inte låta andra ta ansvar eller få ansvar.

Det kan tyckas vara ett osjälviskt beteende, men i längden är det inte ett hållbart sätt för någon eller något resultat. Det leder ofta till att du får jobba extra för att klara av dina egna arbeten eller så får du alltid gå runt med dåligt samvete för att du inte gör det du vet att du ska. En del upplever att de får mindre fritid och många blir i förlängningen utbrända. När du tränar med mig får du lära känna din grundspänning. Den är avgörande i din mentala utveckling för att hantera din stress.

En högpresterande är orädd för att lämna ifrån sig ansvar eller avvisa ansvar. När du är högpresterande vet du att ditt ja är ett ja och ett nej är ett nej från din sida och du räknar med att andra har samma inställning i frågan Här får du träna på att prioriterar ditt arbete för att uppnå ditt mål. Men det finns en balans i att inte bli självisk i detta. För medveten medvetenheten landar i att göra uppgiften bra, så att alla vinner på det. Blir det tid över är en högpresterande självklart väldigt hjälpsam till sitt lag eller team. När högpresterande är är bland människor som inte är tränade i medvetenhet kan de uppfattas som arroganta eller väldigt raka. Och en medveten högpresterande låter det vara så. Det läcker inte energi eller lägger fokus på sånt som inte gör dem bättre. 

Medveten medvetenhet

Det är mer än att bara ha kunskap. Det handlar om att göra de förändringar du behöver göra för att få en process som tar dig till önskade resultat. Den mentala processen pågår nämligen alltid. Du kan vara medveten om den, eller så kan du vara medveten om att du är medveten. Det betyder att jobba mer med ditt undermedvetna och låta den logiska sidan i hjärnan få ta lite mer beslut i samverkan med din högra. I idrottsvärlden har vi en gameplan och moderna tränare och coacher arbetar lika strukturerat med värdringarna, före, under och efter träningar och framför allt före och efter match Det är en process som jag gärna ser näringslivet arbetar mer medvetet kring Varför?! För att skapa hållbara medarbetare så vi förebygger sjukskrivningar som uppstår på grund av för mycket stress och press över för lång tid.